Hem > Dagbok > Klassåterträff

Klassåterträff

Var på klassåterträff i helgen med klasserna man gick i högstadiet tillsammans med.

Träffade många gamla ”godingar” man inte pratat med på 20 år, och det förvånade mig att minnet ”kom tillbaka” under kvällens gång, och att man ganska snart satt och snackade i samma ”gäng” som man gjorde som tonåringar. Det blev samma grupperingar alltså.

Arrangemanget var tyvärr inte det bästa, då det hela bara kändes dyrt. Jag fick ju vegetarisk mat, och blev serverad två portioner upplagd mat, och var säkert mer nöjd än de flesta dock.

Man hade kunnat lägga lite mer energi på tidstypisk musik från högskoletiden, och man hade kunnat haft lite tävlingar som anknöt till högskoletiden. Trots allt var en av våra vänner bland de gamla klasskompisarna själva upphovet till allt, då han äger företaget som anordnar alla dessa återträffar…

Jag hade inte förfestat innan, och var nykter när det hela började. (Jag var faktiskt den första gästen för kvällen, och borde nästan ha ett pris för det…) Tog en öl medan jag väntade på de andra, och språkade länge med ”Stillen” och Joakim som ju redan var på plats såklart. Jätteroligt att se välbekanta -men lite rynkiga- ansikten strömma in i potioner om tre-fyra åt gången. Min egen klass var bäst representerade, och det i sig var också kul att se!

Fastnade dock lite för mycket med ett par stycken, så jag känner inte att jag fick prata med alla så mycket som jag ville. Ett pris till jag borde fått var att jag verkade vara den som hängt ihop med samma person längre än alla andra, och ingen kunde säga att det var inne på sitt sjuttonde år som jag kunde. Dessutom hade ingen som jag pratade med så gamla barn som våra är. Vår äldsta tös fyller ju fjortis i år, och den andra tjejen är alldeles snart tolv.

Kära återseenden denna kväll som jag hoppas får se mer av innan det är dags för trettioårsjubileum.Ett par har jag faktiskt redan ”stämt träff” med och kan kanske bli nygamla vänner igen?

Och till kvällens åsiktsfascist:

Enda negativa med hela kvällen var en kommunist (som han så viktigt påpekade) som punktmarkerade mig ett par gånger och kallade mig rasist, svin och patetisk högt och ljudligt vid ett femtiotal tillfällen under kvällen, och gjorde en grej av att alla skulle höra honom. Jag har ju haft med sådana människor att göra förr, och för tio-femton år sedan hade jag nog inte låtit det ”passera”, men jag låter mig inte provoceras av sådant längre, men jag fick till mig av flera andra att de tyckte att han var för tråkig och förstörde kvällen för många. Det stödet fick mig att inte bry mig om honom så mycket. En ”RKU’are” och/eller ”AFA-it” -som dessutom ville ha en politisk diskussion med mig. En sådan kille som han kan aldrig respektera en annans åsikt i sant fascistmanér, och det är dödfött att ens inleda en diskussion. -Och på en klassåterträff dessutom som skall vara en glad och munter tillställning! Han kändes lite malplacerad där kan jag säga…

De kommunister jag faktiskt känner och har jobbat ihop med skulle aldrig bete sig som honom. Det är därför tror jag att han är ännu mer ”extrem” än kommunistiska partiets medlemmar, som faktiskt går att prata med…

En över lag rolig tillställning, med en tråkig avslutning.

Ett PS: Människan ovanför skickade ett ursäkt för sitt beteende på mail idag, och den godtog jag förstås. Bitter skall man inte vara…

Annonser
Kategorier:Dagbok
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: