Kommunkonferensen 2010

Kommunkonferensen denna gången hölls i Älvsjömässan i Stockholm, och då det från början skulle vara i dagarna två, så ändrade man sig och nöjde sig med lördagen.
Många hade hoppats på två dagar, för vi har så mycket att prata om och samlas kring, men det var väl en kostnadsfråga också antar jag.

Christians inledningsanförande om integrationspolitiken imponerade inte på någon, men resten av konferensen togs sig.
En lobbyorganisation som arbetade med familjefrågor var intressant, likaså Per Ramhorns äldrefrågor.
Ämnet ”allmännyttans bostadsbolag” var en tung beta att sätta i sig, och många tröttnade på att lyssna. Så även jag.
Det mest lättsamma och uppskattade inslaget måste jag nog säga var Ian Wachtmeisters framträdande, när han under en timme talade växelvis till oss i partiet och till Jimmie Åkesson direkt, för att peppa oss och ge oss tips, råd och stöd för vårt engagemang och våra kommande år i politiken.
Kvällen bjöd på middag i mässan, och mest uppskattat här var nog Björn Söders framträdande som gammal gubbe. Det var första gången många av oss såg Björn bjuda på sig själv, och det var en rolig överraskning. Han anses annars vara så stel och opersonlig.
Dock behöver riksorganisationen rycka upp sig när det kommer till musikunderhållningen, för den brukar vara -och var även denna gången- under all kritik.
Som festfixare hade jag velat spela munter och glad upptempo-musik, men det bjöds vi inte på.
När folk ätit färdigt så reste man sig för att hänga i baren eller gå vidare. Ingen ville stanna kvar vid scenen och dansa eller så. Mer dansbandsmusik åt folket!

Resan upp och ner var en vit sådan. Och även om vi inte fick något kast på bilen eller sladd, så fick jag hålla mig alert bakom ratten för att hålla oss på vägen utan missöden.

Jo, en annan sak: Hotellet. Vad härligt att upptäcka att det finns folk som litar och tror på sina medmänniskor.
Jag hade ju bokat plats för elva personer, men då vi inte kunde komma upp innan receptionen stängde för natten så fick jag koden till ytterdörren, och våra rum väntade olåsta.
Dessutom hann vi äta frukost dagen därpå och inställa oss på konferensen innan jag fick ringt och sagt att vi var framme och inkvarterade…