Som kommunpolitiker skall man ju föregå med gott exempel på alla sätt; vara en rättskaffens medborgare med siktet inställt på goda miljöval, energisparmedveten och så vidare.
När det ankommer på kollektivtrafik så är jag personligen inte så begeistrad över färdsättet.
Jag är av naturen en mycket lat och bekväm människa som tar bilen vart jag än skall. Till och med de senaste resorna till Stockholm har gått från dörr till dörr.

Men: I helgen firade vi syskon vår lillebror som fyllde arton, genom att ta med honom ut på krogen.
Vi började kvällen hemma hos en av våra systrar för lite förfest, och för att komma in till stan så åkte jag… …pendeltåget.
För att ge en bild av hur sällan jag åker kollektivtrafik, så fick jag inför denna resa för första gången köpa ett ”åkkort”, för det hade jag inget. Jag har konsekvent vägrat att åka kollektivt sedan västtrafik införde det nya betalsystemet, och kommer nog inte använda det igen på väldigt länge.
För att komma till stationen var jag tvungen att gå. Med mina egna ben. Promenaden var kall och tog femton minuter. Jag målade upp en bild i mitt inre hur jag ligger på trottoaren och var drabbad av en hjärtinfarkt.
När kortet var inhandlat så fick jag stå och frysa i tio minuter till.
Under dessa tio minuter passerade ett godståg. På perrongen står vi fem personer som alla höll för öronen medan det långa ekipaget dundrar förbi oss med knappa metern i över 100 km/tim utan vare sig räcken eller bommar som skiljer oss åt. En mycket obehaglig känsla! -För att inte nämna att ljudnivån skapar permanenta hörselskador.
I Sverige är vi så duktiga på att skydda oss in i absurdum. Fartgupp på gatorna (till ingen nytta) för att sänka hastigheten några kilometer för barnens skull, reflexvästar på barn, motorcyklister, rastande hundar och joggare för att synas, Barnstolar till bilarna som kostar multum, ja listan kan göras hur lång som helst.
Finns det någon förälder som skulle tillåta sitt barn stå på spåret en meter ifrån ett godståg som far förbi i 120 knyck? Eller promenera i väggrenen utmed motorvägen bredvid långtradarna? Varför inte? Nä knappast va, det vore ju en förälders mardröm. Eller?
På perrongen händer ju just detta varje dag, om och om igen: Godståg och X2000 som dundrar förbi folk med knappt en meters marginal. En hög klack att snubbla på, ett lekfullt barn utan omdöme, en äldre människa som vinglar till eller en berusad människa som står för nära -och livet tar slut. Där och då på perrongen. Och det händer! Det skrivs om det i tidningar och det rapporteras om det i media många gånger varje år: Människor förolyckas på perrongerna och på stationerna när tågen visslar förbi och suger med sig någon som står för nära.
Ändå får det fortsätta utan några som helst säkerhetsåtgärder, utan att hastigheten sänks till 30 för tågen förbi perrongerna där det står barn på väg till skolan med spring i benen, eller att något skyddsombud helt enkelt ”stoppar verksamheten” till något gjorts (så som det fungerar på vilken annan industriell arbetsplats som helst)
Nä gott folk, glöm inte att ta på er reflexen när ni skall rasta hunden, välj barnvagnen som kostar 700 kr mer för säkerhets skull och bry er inte om att ditt elvaåriga barn står en meter från döden två gånger varje dag på väg till och från skolan skolan. Det är ju vansinne!
Jag tänker i varje inte leka med mina barns liv, utan kommer sätta dom i bilen och köra dom dit de skall, bara jag har möjlighet! -Och mig själv för den delen!

Hur som helst:
Resan in till Göteborg var varm och bekväm i största allmänhet, men stolarna lämnar ju en ond rygg lite att önska.
Väl framme på min station jag skulle av på väntade ytterligare femton minuters promenad. Även den kall och rå.

Nä, med självbevarelsedriften och hörseln i behåll kommer jag nog inte sätta mig på tåget igen på ett bra tag. Men med en återgång till det ”gamla” betalsystemet kanske jag kan omvärdera mina principer igen.
-Sedan återstår ju jobbet med samhällets farligaste plats för våra barn och gamla: säkerheten på tågperrongen!

Annonser
Kategorier:Dagbok, Funderingar
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: