Arkiv

Archive for the ‘Politik’ Category

Flyktingförläggning i Gråbo

15 februari 2014 4 kommentarer

När jag tillträdde i Lerums kommunfullmäktige efter valet 2006 så skapade det såklart uppmärksamhet.
Ung vänster demonstrerade utanför kommunfullmäktige. ”Inga rasister på våra gator” skanderades det i vanligt vänstermanér.
Socialdemokraterna smög in en motion om ökat flyktingmottagande direkt för att kittla mig redan från början.
Den motionen gick ut på att vi skulle öka från 50 till 70 flyktingar om året vill jag minnas, men moderaterna svarade den gången att kommunstyrelsen yrkade avslag, och att kvoten inte var 50 utan 60, men att Lerum inte har bostäder att ta emot några egentligen.
Jag har alltså inte behövt dyka ner i den profilfrågan i Lerums kommunfullmäktige eftersom vi ju under alla dessa år sedan dess har varit en av Sveriges ”sämsta” kommuner på att ta emot flyktingar. (Eller en av landets bästa kommuner på att inte ta emot flyktingar beroende på vilket perspektiv man har.)

Men nu, supervalåret 2014 väljer man att etablera kommunens första flyktingförläggning.
Man skall göra så i Gråbo, och att det blir just Gråbo retar nog folk lika mycket som att det alls skall byggas överhuvudtaget.
Gråbo är i folkmun idag redan sedd som Lerums ”baksida”.
Som den redan mest ”segregerade” och ”stökiga” kommundelen som den uppfattas vara, så skall man alltså nu också göra Gråbo till Lerums flyktingmottagande kommundel.

Någon egentlig vilja att Lerums skall vara en flyktingmottagande kommun har inte funnits. Moderaterna pratar såklart tyst om det, och skulle aldrig erkänna att så varit fallet, men HADE man velat vara en kommun som var öppna för mottagande, ja, då hade man bara sett till att det var så. Men det har man inte gjort.
Debatten om Lerums flyktingmottagning har varit tyst. Någon mottagning att prata om har vi inte haft. Förrän nu.

Kommentarerna till den här artikeln i Lerums tidning gör gällande att detta nu kommer spela oss i händerna, och det är därför jag skriver dessa rader.

Sverigedemokraterna i Lerum har alltid legat en liten bit under riksgenomsnittet i valresultaten i valen eftersom Lerum inte varit någon flyktingmottagande kommun. Vi har fått våra röster genom partiets rikspolitik, men inte fått de där extra rösterna för de lokala frågorna.
Partiets profilfråga har sedan starten varit just invandring och integration, men det har inte varit en fråga som legat Lerumsborna nära .Det har varit något som grannkommunen Göteborg brottats med i många år, men inget man haft inpå sig när man lämnat jobbet och kommit hem till lugna och trygga villastaden Lerum.
Här debatterar vi ett höghus och kulturfrågor.
Tills nu. Valåret 2014. En flyktingförläggning i Gråbo.
Utan att ens behöva kommentera det vidare eller debattera det i kommunfullmäktige så kommer debatten nu ta fart i ”stugorna”. Folk knyter sina händer i byxorna som de alltid gör.
”En flyktingförläggning? Ja, men inte bredvid mig. Inte här.” …Tänker folk. Både de som förespråkar mottagande och de som är emot.
De som är emot en flyktingmottagning kommer alltid vara skeptiska, motvalls och peka på områdets minskade attraktion, den ökade kriminaliteten i området och segregeringen som det oundvikligen skapar.
De som är FÖR en flyktingmottagning blundar för detta, pratar om att invandrare ”berikar” och hur glada vi skall vara för att dessa får komma hit och finna ett trygg hamn i vår kommun efter det trauma dessa fått genomlida.
Men tar dessa politiker och öppnar upp för mottagning i sin egna kommundel? I sitt egna bostadsområde? I sitt egna hem? Nähä? Varför är det så? Varför är det nästan uteslutande killar och unga män som kommer? Varför är de så ofta inte barn? Varför inte tjejer? Är dom verkligen ensamma? Eller är dom så kallade ”ankarbarn”?
Folk diskuterar frågor som detta ivrigt när man pratar om ”ensamkommande flyktingbarn”, och när man då börjar vifta med det ”främlingsfientliga” kortet för att ta död på debatten, så blir den bara än mer infekterad. Folk är självklart inte rasister eller ”främlingsfientliga” bara för att dom ifrågasätter invandrings- och integrationsfrågor.
Lerums flyktingmottagning av ”ensamkommande flyktingbarn” har fram tills idag bestått av en marginell mottagning hos värdfamiljer. Men varför har inte dessa flyktingmottagarförespråkande politiker slagit upp sina egna dörrar för flyktingbarn så som man annonserat efter att andra skall göra? Varför har man inte visat sig vara en föredömlig kommuninvånare i det avseendet?
När det kommer till det egna området, det egna hemmet så drar alla i handbromsen. ”Javisst, gärna! Men inte här…” Känner du igen det?
Men nu: Kommunens första riktiga flyktingförläggning. Lagom till valrörelsen. I Gråbo av alla ställen -Sverigedemokraternas starkaste fäste i Lerums kommun.

Annonser
Kategorier:Politik

Lerums nya styre?

01 december 2013 Lämna en kommentar

I Lerums tidning står det att läsa om ett taktikmöte som Socialdemokraterna bjudit in till.

Detta på grund av det politiska kaos som drabbat Lerum efter att de tre mindre allianspartierna FP, C och KD vunnit stöd för sina separat lagda budgetmotion.
Efter att moderaterna en tid ändå försökt styra utifrån sina egna tycken, så ”tvingas” nu det moderata kommunalrådet Anna-Lena Holberg att avgå på posten till förmån för sin företrädare Henrik Ripa -som nu avsäger sig sin plats i riksdagen för att återigen sätta sig på tronen i Lerum som maktfullkomligt kommunalråd.
Denna tanken faller inte i god jord hos oppositionen som nu bjuder in dessa tre allianspartierna till samtal om Lerums fortsatta styre.

I Lerums tidning får vi se en belåten Ripa som deklarerar att han återinträder som kommunalråd, och skall ta rodret igen. Men där föregriper han ju den politiska processen.
Utser han sig själv till kommunalråd? Byter moderaterna ut ett kommunalråd mot en ny ”bara sådär”?
”Nej” tycker oppositionen som nu gör ett utspel för att visa på ett moderat styre i kris.

Men; ligger bollen verkligen hos sossarna? Nej, det tycker jag inte.
De tre ”mittenpartierna” som de kallar sig vill självklart inte stöta sig med moderaterna i Lerum och hamna i onåd hos storebror, får då kanske de inte får sitta i matsalen med finsilvret en period till om moderaterna får fortsatt starkt stöd för en majoritet efter valet om tio månader.
Men det vore klädsamt av dessa tre att stå som arrangörer till ett dyligt möte, och inte ge bollen till sossarna så här billigt.
Det är ju trots allt dessa tre små partier som brutit med moderaterna och skapat denna turbulens.
Men vad ville de egentligen med det kan man undra när de inte sedan ville ta en diskussion om Lerums majoritetsförhållande? Ville de bara sticka ut och få sina ansikten i Lerums tidning? Hade de ingen större plan än så? Att bara låta moderaterna styra vidare förändrar ju ingenting oavsett vems budget de skall styra efter -de gör ju ändå som de vill, eller hur?
Denna situationen är på intet sätt skapad av sossarna, men då FP, C och KD inte spelar vidare när de hade pucken, så tog nu sossarna chansen och skapar publicitet för sin egna sak.
Dom lämnade helt enkelt ”walkover”, och det var inte sossarna långsamma med att följa upp.

Sverigedemokraterna är såklart inte inbjudna till detta möte, men det är ändå lika intressant att se vad mötet kommer mynna ut i -om dessa tre ”mittenpartierna” alls behagar dyka upp och ”ta ett snack” om Lerums politiska majoritetsförhållande skall ändras på eller inte…

Kategorier:Politik

Moderaternas beröringsskräck

22 oktober 2013 Lämna en kommentar

Sittandes i dagens regionfullmäktigesammanträde drar jag mig till minnes den absurda situationen då alliansen på det konstituerade mötet för ett par år sedan GAV bort regionstyret till sossarna -bara för att vi som vågmästare inte skulle få bidra till att ge borgarna alla ordförandeklubbor i fullmäktige, styrelserna och nämnderna.
Några utvalda ur det blåa laget fick helt sonika rösta MOT sig själva för att vi inte skulle avgöra frågan, och på grund av dessa få ”överlöpare” i alliansen så gick alla ordförandeskapen till lag röd.
Sossarna, vänstern och miljöpartiet var nog allt annat än missnöjda med alliansens tramsande denna dag, och skrattade antagligen hela vägen hem den eftermiddagen. Med all rätt.
Men; allt faller på plats nu efter Reinfelts uttalande i somras där han själv deklarerade att han kommer ge över regeringsmakten till Löfven utan strid om vi återigen får en vågmästarroll i riksdagen, och följaktligen avgör vem som då blir statsminister. (Fredrik kan inte acceptera en statsministertitel en gång till om SD är den som ger honom den.)

Hur kan man som landets andra största parti hellre ge bort styret i region och riksdag än att stå upp för sina väljare och möjligheten att driva igenom sin politik i fyra år -bara för att ”fel” parti stödjer valet av deras ordförande på det första mötet för mandatperioden?

Det är för mig helt obegripligt. Tydligen för väljarna också nu visar det sig.
Stödet för partier som beter sig som barn i en sandlåda visar sig också när valet närmar sig. Och det gör det nu.
Moderaternas tapp i opinionsundersökningarna visar på en trend där Fredrik inte behöver fundera mer på detta. Han kommer inte sitta som statsminister en gång till.
Scenariot blir ju ett av två:
• Vi avgör frågan som vågmästare, och Reinfelt ger bort klubban till Löfven i all sin absurdhet, eller
• Fredrik finner sin parti vara ett mycket mindre sådant över en natt, och får helt enkelt inte ens chansen att kalla sig statsminister en gång till.
Varför skall då en väljare alls rösta på moderaterna i valet 2014? Ja, säg det.

Deras medlemsflykt visar också på ett internt bekymmer och en förtroendekris i de egna leden.
Sverigedemokraternas trend går åt motsatt håll: Vi ökar i opinionen och har en säkerhetsställd fördubbling att vänta oss i valet. Medlemstillströmningen har dessutom inte bara fördubblats de senaste tre-fyra åren -utan femdubblats.
Många av dessa nya krafter i SD är moderater som efter många år nu inte längre kan stödja sitt parti, utan efterfrågar en rakare politik där man inte hymlar.
Det är inte bara passiva moderata medlemmar och väljare som ansluter sig till oss nu, utan även etablerade moderata politiker.
(Ja, självklart utgör vår företrädartillströmning folk från alla partier, men kanske moderater i synnerhet just nu.)
En utveckling vi självklart välkomnar, och borgar för ett bra valresultat 2014.

Men tillbaka till regionen då, och den guldfiskskålen jag simmar i: Jag sitter som en av nio ledamöter för Sverigedemokraterna i regionen, och beröringsskräcken man har för oss nio i fullmäktige är ju helt absurd.
Det påminner mig varje gång en moderat går upp i talarstolen för att försöka finna stöd för sin politik och sina förslag att; ”utan ert sandlåderesonemang den gången hade ni ju styrt den här regionen”.
Hur man med sitt stora väljarstöd inte vill styra regionen kan kanske bara förklaras med att man inte själv tror på sin egna politik?
Är inte hela poängen med att ställa upp i ett val att man vill ha inflytande över utvecklingen i kommunen, regionen och i landet?

Har du någon annan förklaring på att moderaterna inte ville styra regionen bara för att Sverigedemokraterna tyckte att de borde gjort det på det första mötet efter valet, eller skall vi bara slå fast att de inte ens tror på sin egna förmåga att leda majoriteten?

Kategorier:Politik

Aftonbladet och vänsterextremismen

09 augusti 2013 Lämna en kommentar

En ”Petter Larsson” på Aftonbladets kultursida skriver några motvilliga rader om det vänsterextrema våldet.
Något man försökt dölja och kväva, men som nu börjat debatteras lite smått efter att ”Revolutionära fronten” hamnat i ljuset på nyheterna.
Petter tar förstås inte upp ett ord om ”afa” eller andra fascistgrupper, eller kopplingarna mellan olika våldsamma -och utåt sett mindre våldsamma- vänstergrupper. Detta skall såklart inte få se sitt ljus innan det fullkomligt spårar ur.

Inte bara försöker han förminska ”RF’s” illdåd genom att raljera om hur fel det är att dra paralleller mellan ”antifascister” och fascister, och hur fel det är att påstå hur vänsterextremismen liknar högerextremismen. Han menar också på att uppgifterna om ”RF” förstoras upp genom att man i statistiken över deras våldsamma och kriminella natur även tar upp -vad han tycks anse är oviktigt i sammanhanget- genom att polisen och Ekot ”klumpar ihop klotter med hot och våld”.
I sin text försvarar Petter vänsterextremismen genom att tycka att det är okej att ”konfrontera” högerextremister, ställa sig i vägen för en nazistmarsch (hur laglig den än må vara i vårt demokratiska Sverige) och att klottra ner en bokhandel med vad de anser har fel åsikter till exempel.
Vidare skriver han att ”man ska ta polisens och Ekots uppgifter med försiktighet”.

När dom här orden kommer från Aftonbladet blir det skrattretande och löjelseväckande, då det är just Aftonbladet i synnerhet av all skvallerpress som själva arbetar på just det viset; att ”klumpa ihop”, dra sina politiska motståndare ”över en kam” och belysa även den minsta förseelse i en människas bagage för att misskreditera och karaktärsmörda en människa eller en grupp.

Skall vänstermedia som Aftonbladet på allvar visa sitt förakt för det vänsterextrema våldet likt det högerextrema så krävs det lite mer än några rader på kultursidan.
Och just det: Hur talande är det inte att man väljer att på detta sätt skriva om ”vänsterextremismen” -under rubriken ”kultur”?
Ridå.

Petters rader hittar du här:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article17265375.ab

PS: och om man skall granska Petters egna ”agenda” så står det en del att läsa om hans egna kopplingar till Afa och vänsterextremismen här:
https://www.flashback.org/t837000

Hur stor trovärdighet har Aftonbladet hos DIG?
Sade jag ”ridå”…?

Kategorier:Politik

Kollektivtrafikpolitiken i VGR

Idag sitter jag i årets budgetsammanträde i Västra Götalands regionfullmäktige, och debatten har fullständigt dominerats av finansieringsgraden.
Idag ligger finansieringen på ungefär 50% skatt, och 50% självfinansiering.
Bilister, pensionärer och alla andra skattebetalare betalar alltså halva biljetten för alla som åker med västtrafik.
Kollektivtrafiken är en allt mer kostnadskrävande institution i Västra Götalands regionverksamhet som också skall ställas i proportion med sjukvården i första hand, som också behöver pengar.

Sverigedemokraterna stöder då förslaget om att öka självfinansieringsgraden till 60%.
Detta stöter såklart på patrull i den rödgröna röran, som istället förordar en högre skattefinansieringsgrad.
Pengar man antagligen då får tas från… …sjukvården? Eller?

Man pratar bara om att vårt ”borgerliga” förslag om en högre självfinansieringsgrad kommer resultera i högre biljettpriser, men det är förstås att göra det lätt för sig.
Om vi vänder på pannkakan:
Om man säger ”Vi vill sänka skattefinansieringen till 40%” så låter inte det lika illa, och hur skall man nå det målet?

Vi glömmer den heliga ko i debatten som ingen vågar knuffa på: Administrationen och tjänstemannasektorn -de som inte bidrar till kollektivtrafiken rent fysiskt, utan bara är en ”kostnad”.
Det är min personliga övertygelse att det i denna sektor finns massor med pengar att spara in på. Detta utan att behöva dra in linjer i ett första steg. Varför vågar ingen ta DEN debatten?
Om jag tillåter mig att ”brainstorma”: Kanske för att den sysselsätter många fritidspolitiker och deras vänner som är rädda om sina inkomster?

Denna tjänstemannasektor består av akademiska människor med ofta mycket högre löner än de buss- och spårvagnsförare som utgör kärnan i verksamheten. Men vad tillför dom? Lyser flitens lampa? Kan varje tjänsteman inom västtrafik försvara sin egna existens rent ekonomiskt?
Vad vet jag. Ingen vågar peka på detta jättestora kostnadsställe i kollektivtrafiken.
Men betänk detta: Det är också löner som skall tas från DITT biljettpris, och från DIN skatt.

Sedan har vi effektiviteten i allmänhet:
Kan trafiken rationaliseras? Absolut.
• Mindre och billigare bussar på lågt belagda linjer.
• Anropad trafik i regionens ytterområden i det lågt belagda områdena.
• Dra in en och annan tur som ofta går i det närmaste tom.
• Kom till rätta med det omfattande gratisåkandet.
…För att nämna fyra av flera förslag som kan SÄNKA skattefinansieringsgraden till 40%.

Och varför kikar man inte på regionen som faktiskt HAR en skattefinansiering på 40%? Skåne.
Varför kan dom och inte vi? Varför vågar vi inte titta på deras modell, och ta till oss av det som skulle hjälpa oss?
Varför låsa fast sig i en debatt som bara har biljettprishöjningar som enda argument?

Låt de som utnyttjar servicen också betala för den i större utsträckning.
Låt de som åker bil få bära SINA kostnader, och de som åker buss betala SIN biljett?
Varför är det resonemanget så fult?

Även om biljettpriset är det första intryck man får av kollektivtrafiken, så är det också den viktigaste anledningen till om bilen står eller skall rullas ut på vägen.
Väldigt få ser längre än till sin egna plånbok, MEN; det är inte allt.
Effektivitet. Punktlighet. Tillförlitlighet. Säkerhet. Service. Tryggt resande. Trevlig miljö. Gratis internet. Trevliga tåg- och kanske rent av bussvärdar.
Detta är alla ytterligare anledningar till varför fler skulle vilja åka kollektivt. Anledningar goda som några som INTE bara ankommer på priset.
Men eftersom detta visionärt inte går att räkna på i reda pengar, så drunknar de argumenten i debatten…

Kategorier:Politik

Trollhättan JO-anmäls

Fick igår nys om att mitt parti anmält Trollhättans kommun till JO efter att en muslimsk man som var praktikant i kommunen vägrat ta en kvinna i hand.
Han ursäktade detta med att han i så fall måste tvätta händerna efteråt.
Hon kontrade då med att han i sin praktikantplats kommer att ta kvinnor i hand, och att det finns möjligheter för honom att tvätta händerna efteråt om det krävs.

Kan ni tänka er vilken kränkning detta är mot henne?
Att stå inför en man som menar på att kvinnorna är så ”smutsiga” i bildlig mening att han nödgas att tvätta sig om han tvingas ta henne i hand?
Hur hade DU som kvinna reagerat i en sådan kvinnoförnedrande situation?
Hur hade du som man reagerat om du stått bredvid och lyssnat på detta?

Sverige är ett kristet land. Vi har kristna västerländska värderingar. Vi hyllar våra kvinnor, och har kommit jättelångt i jämställdhetsfrågor. Så hur skall man ställa sig i en sådan här kränkande situation?
Jo: man ger MANNEN 30.000 kronor i ersättning för kränkning, och ger kvinnan en varning för att hon inte anammat kommunens mångfaldsplan! Har ni hört?
Jag blir i vart fall helt mållös.

Vi sänder alltså ut signalen att det är ok att mindervärdera kvinnor. Att vrida tillbaka klockan hundra år, och helt bortse ifrån vårt jämställda samhälle som vi skall vara så stolta över.
För en ”mångfaldhetsplan”!?

Vad är då denna ”mångfaldhetsplan” egentligen värd -om den moverkar hela vårt kristna och den ”svenska modellen”?

En moderat kommunfullmäktigeledamot i min kommun angrep mig på facebook, och gick i polemik mot mig i frågan om huruvida det var relevant att benämna denne mannen vid sitt muslimska ursprung, och insinuerade att jag var främlingsfientlig, hade ”SD-glasögon” på mig. Vidare hävdade han att svenskar våldtar och diskriminerar folk varje timme, samt gjorde parallellen med mitt inlägg på facebook och Hitler.

Vad anser du:
Är inte situationen där den muslimske mannen får ersättning för kränkning om 30.000 kronor helt absurd  -eller är det bara jag som är ”främlingsfientlig”?

Här har du länken som jag delade på facebook:
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/sverigedemokraterna-jo-anmaeler-trollhaettans-kommun-jimmie-aakesson-dags-att-saetta-ned-foten-jaemstaelldhet-aer-viktigare-aen-maangkulturalism-867620

Det hela uppmärksammas även i media såklart, och här kan du läsa en av artiklarna:
http://www.expressen.se/gt/vagrade-skaka-hand–far-30-000-i-skadestand/

Fler än jag häpnade över det absurda i hela situationen, och det gjorde även en hyfsat känd profil:
herrey

Kommentar:
Att vara ”kompis” med en ”fullmäktigekollega” från ett annat parti bygger ju på en respekt för varandras engagemang, och för den delen och en respekt för dennes vänner.

Jag skulle aldrig gå i politisk debatt med mina vänner på facebook från andra partier och kalla dem för fula ord och epitet.
Denna moderata unge herre missbrukade detta förtroende, och återfinns nu inte längre bland mina vänner på facebook som du förstår.
Ni som följer mig på facebook kan själva se hur plumpt han uttryckte sig.

Kategorier:Funderingar, Politik

Kommunkonferensen i Västerås

29 oktober 2012 Lämna en kommentar

I helgen som gick hade partiet en konferens för sina kommun- och landstingspolitiker.
På denna varannat-år konferens vidareutvecklar vi vår politik på dessa två områden.
Därtill hade man anordnat en serie seminarier som avlöste varandra under sammanträdets gång.

Det kommunpolitiska innefattade en lagom mängd motioner, som även de debatterades lagom.
Landstingspolitiken omfattade inte lika många ledamöter på konferensen, och gick också snabbare att arbeta oss igenom.
Nu handlar våra konferenser och riksmöten inte om vilken politik vi skall ha längre -utan hur vi skall förfina den befintliga, i ord och uttryck.
Den som har uppfattningen att vi är ett enfrågeparti får… …tänka om. Kraftigt.

Seminarier krockade med den politiska debatten i plenum, och många av oss hade behövt klona oss för att hinna ta in det vi ville på den korta tiden. Vi hade bara två dagar till vårt förfogande.
Det mest besökta seminariet höll Linus Bylund och Martin Kinnunen i, och handlade om vår ”kommunikationsplan”.
Detta var också det seminariet jag själv sett fram emot, och den bekräftade det jag redan hade gått och funderat på.
Vi skall knäppa skärpet, och ”sila snacket”och tänka på hur vi blir uppfattade.
För att ta ytterligare de steg vi behöver för att växa behöver vi få många av våra företrädare att fokusera på en positiv framtoning, och lägga sitt synliga missnöje och bitterhet över samhällets orättvisor åt sidan.
Den handlade även om att vi behöver tänka på hur vi skriver och framställer oss i social media.

Detta var en för mig ett mycket välkommet seminarium som jag hoppas att partiet följer upp under kommande år. Vi har många skrämmande exempel på företrädare som har en dålig framtoning och har svårt att föra sig bland folk på ett sätt som anstår Sveriges tredje största parti.

För det är vi!
Pilutta er.

Kategorier:Politik